Örhängen

Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig. Jag hade planerat att infatta två små stenar i Sodalit. Infattningarna misslyckades och då valde jag att fylla formarna med krossad Lapis Lazulli istället. De blev riktigt fina och är ett par av mina favoritörhängen nu.

Små halssmycken

För några veckor sedan var jag sjuk och hade inget att göra. Jag kunde inte gå på silversmidet så jag försökte göra några enkla halssmycken av material som jag hade hemma. Jag krossade Malakit, Lapis Lazuli och Krysokolla. Sedan gjorde jag några små former som jag fyllde med stenkrosset och droppade på litet superlim. När limmet hade torkat var det bara att slipa ytan jämn.

Krysokolla
Malakit
Lapis Lazulli

Gjuta i silver 2

Det andra föremålet som jag bestämde mig för att gjuta blev ett hjärta. Jag arbetade så noga jag kunde med att få till en riktigt fin och slät vaxform. Hjärtat och ytterligare en ring fästes på trädet med hjälp av vaxrör.

Hjärtat fick en grov yta men en riktigt fin form.

Trots att jag varit så noggrann med vaxformen blev det ändå en hel del efterarbete innan jag var riktigt nöjd. Hjärtat pryder en kedja som jag gjort tidigare (blomsterkedja)

Det enda som jag tyckte blev misslyckat, var den här ringen som jag lödde av vax på fri hand kring ett ringjärn.

Den blev klumpig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den. Ytan är ändå litet spännande.

Att gjuta i silver

Jag har gått en helgkurs för att lära mig att gjuta i silver, jättespännande. Det var flera olika moment inför själva gjutningen. Till att börja med fick jag göra en form i vax. Jag valde att börja med en ring. Det verkade enkelt tyckte jag.

Det fanns en färdig form i vax som jag sågade en bit av. Sedan var det bara att fila den både på utsidan och insidan så att den fick rätt form och storlek.

Vaxmodellen sänktes sedan ner i en burk med gips. Den var fäst med vax på ett sk träd med ett rör in där silvret skulle slungas in och ett där luften skulle passera ut. Det gällde att inte få några luftbubblor i silvret.

Jag hade en hel del ”silverskrot” som kom till användning nu. Efter att Eduardo räknat ut hur mycket silver som skulle gå åt började jag smälta silvret. När silvret blivit flytande slungades det in i gipsformen. Formen sänktes ner i en vattenhink. och gipset löstes upp och kvar var ringen i silver.

Här syns foten på ”trädet” och ledningen där silvret slungades in.

Nu återstod ”bara” arbetet med att fila och slipa ringen så att den blev riktigt fin. En lärdom som jag gjorde vara att ju noggrannare jag var när jag gjorde vaxmodellen desto mindre efterarbete krävdes det.

Armband med ametist

Vid trädgårdsfesten hos Reija förra året fick jag en beställning på ett armband med en ametist. Det tog lång tid att hitta en lämplig sten. När jag var i Spanien i november hittade jag en trumlad sten som skulle kunna passa.

Eva, som hade beställt armbandet, godkände stenen samtidigt som hon provade storleken på armbandet. Jag slipade stenen och gjorde en infattning till den. Stenen blev mycket ljusare när jag slipat den, men vacker tycker jag.

Tre stenar som Eduardo hade slipat men
ingen passade riktigt bra.
Vi testade med stenen på det tänkta armbandet
Nu börjar armbandet ta form. Jag har lött ihop det i ändarna och hamrat med kulhammare.
Här är stenen jag köpte i Spanien som den såg ut
innan jag började slipa den.
Det färdiga armbandet. Både köparen och jag själv tycker att det blev jättefint.

Semesterörhängen

När jag åker på semester väljer jag ofta att inte ta med mig mina finaste smycken. Jag vill inte riskera att tappa tex ett örhänge som jag har lagt ner mycket arbete på. I höstas när jag åkte till Spanien för att vara där tre veckor tog jag med mig två par enkla örhängen.

Det ena paret är gjorda i mässing, skålformade. Själva kroken är tillverkad i silver. Det andra paret har jag gjort helt i silver, skålformade med en fräst yta.

Båda paren har blivit favoriter och jag bär dem nästan varje dag.

Halssmycke i hamrat silver

Ibland är det svårt att hitta idéer till nya smycken. Här inspirerades jag av statsminister Magdalena Anderssons vackra halssmycke som verkar vara ett av hennes favoriter. Just det här smycket kommer att bli en födelsedagspresent till en person i Australien. Jag tror inte att Magdalena har något emot att jag ”härmat” hennes smycke.

Plåten (0,8 mm) är ca 8 cm lång och 3 cm bred. Jag har hamrat halva ena sidan av plåten med en penhammare. Sedan böjde jag över den delen (framsida) mot den blanka sidan. Det blev fina kontraster.

Ljusstake nr 2 i serien

För några år sedan gjorde jag en ljusstake i silver. Den har varit mycket uppskattad och vid Trädgårdsfesten fick jag en beställning på nr 2. Litet knepigt var det att försöka komma ihåg hur jag gjort tidigare. Eduardo (silversmed) och jag försökte tillsammans återskapa staken. Den här gången antecknade jag arbetsgången och tekniken om det skulle komma ytterligare någon beställning.

Här syns alla delarna. Ringen och ”pinnen” är gjord av fyrkantig
4 mm silvertråd. Cylindern och plattan är av 0,6 m m plåt.
Här syns den matta strukturen på ljushållaren, det stämplade mönstret samt den lilla kedjan.
Köparen blev mycket nöjd!

Ring med sten från Värmland

Under hösten har jag gått en femveckorskurs på Min Verkstad i Aspudden. Jenny Bolin, silversmed, ledde kursen. Hon inspirerade och handledde mig på ett fantastiskt sätt. Det är utvecklande och lärorikt att ha olika lärare.

Jag hade en vacker sten som jag köpte på Kristallen i Lannavaara i somras, Rodonit. I Sverige förekommer den i Värmland. Arbetet med att göra en ring tog lång tid eftersom det var knepiga lödningar och många vändor med vitkokning och syrabad.

Sargen löddes på en silverplåt. Därefter sågade jag runt en bit ifrån sargen och tänkte att det skulle bli en fin design.
Jag tillverkade två ringar av halvrund tråd som sedan sågades itu. Det är praktiskt med öppna ringar eftersom de går att anpassa till olika fingrar.

Det lilla hålet i mitten på infattningen är till för att enkelt kunna få ut stenen under tiden man provar om den passar.
Äntligen klar! den passar perfekt på långfingret och är jättevacker tycker jag.

Halssmycke med Karneol

I Lannavaara köpte jag flera färdigslipade stenar. Den lilla runda Karneolen var en av dem. Från början var det tänkt att bli en ring, men av en händelse såg jag att det lika gärna skulle kunna bli ett halssmycke.

Jag började arbetet med att förbereda en infattning
Nu är smycket klart för att infatta stenen. Det är alltid ett lika spännande och svårt arbete, att få kanterna jämna och infattningen snygg.
Nu är jag nöjd med mitt nya halssmycke