Järnmalm i smycken

Jag köpte en bit järnmalm för att slipa och göra flera smycken. Första steget var att såga biten i skivor och se vilket mönster som gick att se.

Jag kunde se tydliga ränder på vissa delar av skivorna och sågade ut dem som jag tänkte skulle bli bra att slipa. Det är svårt att i förväg bestämma hur slutprodukten ska bli tycker jag. Det beror ofta på hur slipningen går.

Kanhända kan det bli ett halssmycke med kloinfattning.
Denna skulle passa att infatta till en ring

En ring som passar en tonåring

Freja fick en liten rund rosenkvarts av sin farmor och farfar i födelsedagspresent plus ett presentkort på att jag skulle göra en ring till henne. När vi träffades visade Freja mig en teckning över hur hon tänkte sig att ringen skulle se ut. Vi träffades flera gånger för att stämma av designen och prova storleken på ringen.

Resultatet blev en fin tonårsring för pekfingret. När Frejas fingrar växter kan hon flytta över den till andra fingrar allteftersom.

Freja blev så nöjd och lycklig över ringen. Det hela blev ett fint samarbete mellan Freja och mig, där hon stod för designen och jag för utförandet.

Jag tvinnade en rund 1,5 m m silvertråd som jag sedan valsade och fäste infattningen på. Sista steget är att lägga i stenen och sluta till sargerna så att stenen sitter fast.
Ringen blev så fin och passar perfekt till en ung person.

Infattad grön granat

Nu har den fina stenen som jag köpte på Ingeborgs stenar blivit till ett halssmycke. Stenen heter Transvaal jade, som syftar på att den förekommer i Sydafrika. Det är dock inte en jade. I Sverige benämns den, enligt Kristallrummet, som en grön granat. Det var väl det som lockade mig att köpa den, förutom den vackra gröna färgen.

Snart dags för konfirmation

Den 2 juli kommer ett av mina barnbarn, Elian, att konfirmera sig. Det är alltid svårt att komma på vad som passar att ge en tonåring i present. Elian har provat på silversmide och visade sig vara riktigt duktig. Därför tror jag att han kommer att uppskatta silverkorset som jag har gjort till honom.

En bit järnmalm

Det är möjligt att slipa järnmalm. Jag köpte en bit vid ett besök hos Ingeborgs stenar på söder i Stockholm. Det var spännande att börja slipa den. Min tanke var att det till slut skulle bli ett halssmycke.

Så här såg den råa järnmalmen ut.
Stenens mönster syns mycket tydligare när jag slipat den. Jag gör en sk kista till infattningen av stenen. Stenen ska lätt kunna läggas i kistan. Men för säkerhets skulle borrar jag ett litet hål i bottenplattan så att jag kan få ut stenen om den skulle fastna.
Det färdiga smycket gör sig fint på den stela halsringen.

Steninfattade örhängen

En vän frågade om jag kunde göra ett par steninfattade örhängen till henne. Jag har ju tränat mig ett par gånger på just den här metoden att infatta mycket små stenar. Det är riktigt pilligt eftersom stenarna är så små, 3 mm. Naturligtvis hoppade en av stenarna ur när jag körde dem i trumlaren för att få dem riktigt rena. Tack och lov hittades stenen och jag kunde sätta fast den ordentligt. Nu är det bara att hoppas att Eva blir nöjd med dem.

Infattad Kashmir.

Besök hos Ingeborgs stenar

Genom silversmidet fick jag möjlighet att göra ett studiebesök hos Ingeborgs stenar, en verkstad där ett par slipar stenar på Ölandsgatan i Stockholm. Eftersom jag själv tycker att det är jätteroligt att slipa stenar kunde jag uppskatta det arbete som görs i stensliperiet. Jag kunde ju naturligtvis inte låta bli att köpa några.

En bit järnmalm som jag själv ska slipa
En färdigslipar grön granat.
En fantastiskt vackert slipat Topas.

”Skruvade” örhängen

En väninna bad mig göra ett par örhängen. Hon hade tänkt sig ett par i form av en spiral och kom till mig med en modell över hur hon tänkt sig. Det var en pappersremsa virad kring en penna.

Jag började med att kapa till en bit silverplåt i lagom bredd. Den ena sidan gjorde jag blank och den andra fräste jag med hjälp av en diamantfräs
Sedan var det dags att göra krokarna i 0,8 mm silvertråd

Så var de klara. Det blev vacker effekt genom de två olika ytorna – blank och fräst.