Kicki blev så förtjust i ringen att hon ville köpa den. Det är roligt att det jag tillverkar och som jag själv är nöjd med också uppskattas av andra.
Nu är det Kickis ring
Redan en favorit
Jag tycker att smycken som har någon form av struktur eller mönster på någon del blir vackra. Den här gången började jag med att löda ihop en rund ring som jag hamrade med en pennhammare. Det blev en vacker yta. Själva ringen formades till ett U som löddes fast på den hamrade delen. Det har tagit litet tid att slipa och polera den så att lödskarvarna inte syns.
Halssmycket får en kompis
Den andra opalen ska bli en ring. Idag fortsatte jag med själva ringen och infattningen. Lödningen på de båda ringarna var knepig eftersom jag hade lött på samma ställe tidigare. Eduardo fick hjälpa mig. Den första lödningen smälte, men till sist lyckades han. Det blir en hel del putsande innan den blir fin.
”Nygammal ring”
Jag sågade först till en platta som var tänkt att ligga på en ring. Den blev lite oregelbunden. Jag hade svårt att få till öppningen i mitten. När jag sedan lade den ovanpå min befintliga ring för att se hur bred ring jag skulle tillverka, såg jag att ovansidan passade precis på min gamla ring. Jag fräste ringen med en diamantfräs och gjorde ovansidan blank. Det blev fina kontraster.
