Smide på hemmaplan

Nu när jag inte kan åka till Hallonbergen och smida blir det till att göra det som går på hemmaplan. Jag har köpt några nya verktyg och litet material för att kunna göra enkla saker. Hittills har det blivit några ringar. Det är roligt att arbeta i olika metaller och variera ytan så att smyckena ser litet mer levande ut.

En ring i silver och en i mässing. De är frästa och hopfogade med silver som polerats blank.
Från vänster en ring i koppar sedan en i mässing båda hamrade. Den tredje är gjord av tvinnade, valsade trådar i koppar, mässing och silver.
Här syns den tvinnade tråden bättre.

Leons ring

Jag blev så glad när ett av mina bonusbarnbarn hörde av sig och undrade om jag kunde göra en ring åt honom. Han ville ha en lillfingerring och den skulle vara stämplad med ett E.

Igår körde jag över till Farsta och lämnade över den till honom. Han blev mycket nöjd.

Silversmidet tar paus igen

Nu har ABF stängt ner alla sina aktiviteter fram till den 19 nov på grund av Folkhälsomyndighetens nya råd. Det känns jättetråkigt men är nödvändigt förstås.

Jag hann precis göra min infattade Opalring klar. Eftersom lödningarna inte blev så bra fick jag ägna mycket tid till att att fila och slipa tills jag blev nöjd med finishen.

Först gjorde jag ytan matt på infattningen men tyckte att stenen inte framträdde så bra. Därför blev infattningen blank. Riktigt fin blev den!

Nu är det Kickis ring

Kicki blev så förtjust i ringen att hon ville köpa den. Det är roligt att det jag tillverkar och som jag själv är nöjd med också uppskattas av andra.

Redan en favorit

Jag tycker att smycken som har någon form av struktur eller mönster på någon del blir vackra. Den här gången började jag med att löda ihop en rund ring som jag hamrade med en pennhammare. Det blev en vacker yta. Själva ringen formades till ett U som löddes fast på den hamrade delen. Det har tagit litet tid att slipa och polera den så att lödskarvarna inte syns.

Halssmycket får en kompis

Den andra opalen ska bli en ring. Idag fortsatte jag med själva ringen och infattningen. Lödningen på de båda ringarna var knepig eftersom jag hade lött på samma ställe tidigare. Eduardo fick hjälpa mig. Den första lödningen smälte, men till sist lyckades han. Det blir en hel del putsande innan den blir fin.

”Nygammal ring”

Jag sågade först till en platta som var tänkt att ligga på en ring. Den blev lite oregelbunden. Jag hade svårt att få till öppningen i mitten. När jag sedan lade den ovanpå min befintliga ring för att se hur bred ring jag skulle tillverka, såg jag att ovansidan passade precis på min gamla ring. Jag fräste ringen med en diamantfräs och gjorde ovansidan blank. Det blev fina kontraster.