Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig. Jag hade planerat att infatta två små stenar i Sodalit. Infattningarna misslyckades och då valde jag att fylla formarna med krossad Lapis Lazulli istället. De blev riktigt fina och är ett par av mina favoritörhängen nu.
För några veckor sedan var jag sjuk och hade inget att göra. Jag kunde inte gå på silversmidet så jag försökte göra några enkla halssmycken av material som jag hade hemma. Jag krossade Malakit, Lapis Lazuli och Krysokolla. Sedan gjorde jag några små former som jag fyllde med stenkrosset och droppade på litet superlim. När limmet hade torkat var det bara att slipa ytan jämn.
Det andra föremålet som jag bestämde mig för att gjuta blev ett hjärta. Jag arbetade så noga jag kunde med att få till en riktigt fin och slät vaxform. Hjärtat och ytterligare en ring fästes på trädet med hjälp av vaxrör.
Hjärtat fick en grov yta men en riktigt fin form.
Trots att jag varit så noggrann med vaxformen blev det ändå en hel del efterarbete innan jag var riktigt nöjd. Hjärtat pryder en kedja som jag gjort tidigare (blomsterkedja)
Det enda som jag tyckte blev misslyckat, var den här ringen som jag lödde av vax på fri hand kring ett ringjärn.
Den blev klumpig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den. Ytan är ändå litet spännande.
Jag har gått en helgkurs för att lära mig att gjuta i silver, jättespännande. Det var flera olika moment inför själva gjutningen. Till att börja med fick jag göra en form i vax. Jag valde att börja med en ring. Det verkade enkelt tyckte jag.
Det fanns en färdig form i vax som jag sågade en bit av. Sedan var det bara att fila den både på utsidan och insidan så att den fick rätt form och storlek.
Vaxmodellen sänktes sedan ner i en burk med gips. Den var fäst med vax på ett sk träd med ett rör in där silvret skulle slungas in och ett där luften skulle passera ut. Det gällde att inte få några luftbubblor i silvret.
Jag hade en hel del ”silverskrot” som kom till användning nu. Efter att Eduardo räknat ut hur mycket silver som skulle gå åt började jag smälta silvret. När silvret blivit flytande slungades det in i gipsformen. Formen sänktes ner i en vattenhink. och gipset löstes upp och kvar var ringen i silver.
Här syns foten på ”trädet” och ledningen där silvret slungades in.
Nu återstod ”bara” arbetet med att fila och slipa ringen så att den blev riktigt fin. En lärdom som jag gjorde vara att ju noggrannare jag var när jag gjorde vaxmodellen desto mindre efterarbete krävdes det.
