Infattad mossagat

Den vackra stenen har jag köpt av Eduardo. Han bättrade på slipningen litet. För att kunna se den vackra strukturen på stenen sågade jag ur infattningen på baksidan så att ljuset syntes igenom. Tyvärr kommer det inte att synas så tydligt när man bär smycket. Eva Arvidsson har köpt det som present till sin dotter på födelsedagen.

Två ringar med Lapis Lazuli

Den ena ringen, den med kloinfattning, har jag gjort om flera gånger. Först slipade jag en fin bergkristall. Den sprack i två delar i slutfasen av arbetet. Sedan slipade jag en rosenkvarts. Samma sak där. Den sprack i tre delar. Till sist slipade jag en Lapis Lazuli som jag hade liggande hemma. Den blev riktigt snygg.

Den andra stenen köpte jag på Silververket tillsammans med en färdig infattning. Jag är riktigt nöjd med resultatet. Den har blivit en favoritring.

Infattad Rodokrosit

Stenen Rodokrosit finns bla i USA, Sydafrika, Rumänien och Värmland. Namnet härstammar från grekiskan och betyder rosfärgad. Denna gång gjorde jag ringen hemma och är mycket nöjd med resultatet.

Stor ring

Ibland vill jag att ett smycke ska synas lite extra. Därför valde jag att göra en riktigt stor ring.

Ringen sedd från undersidan
Ovansidan av ringen är hamrad med pennhammare.

Armringar

Jag började med att göra tre runda armringar, en slät och tre mönstrade. De mönstrade gjorde jag genom att lägga en rund tråd i en mönstrad form och slå jättehårt med en plan hammare.

Det kändes trevligt att ha dem klingande på handleden så jag gjorde ytterligare två, en slät och en mönstrad. Jag slog mig förstås på tummen igen så blodet rann. Trevligt att ha fem ringar.

Infattad rosenkvarts

Jag fick en beställning på att göra ett halssmycke med infattad sten av en vän. Efter ett misslyckat försök att slipa själv valde jag en sten som Eduardo, min lärare, slipat. Det blev en vacker rosenkvarts.

Olivin/Peridot

När jag var på Teneriffa nyligen köpte jag en intressant sten, Olivin eller som den också kallas, Peridot.

Baksidan ser ut som skölden på en sköldpadda och framsidan är full med ljusgröna kristaller.

Jag sågade itu stenen och upptäckte det fina mönstret inuti som blev ännu mer framträdande ju mer jag slipade det.

Jag valde att göra ett hängsmycke av den största biten och borrade ett litet hål för att fästa en ögla.

Brosch i sandgjutning

Fortsatte med sandgjutning. Denna gång blev resultatet inte lika lyckat. Det är viktigt att smälta tillräckligt mycket silver. Något som jag fick erfara denna gång. Med för lite silver fylldes inte formen ut tillräckligt och mönstret på snäckan blev inte så tydligt. Eftersom det saknades silver på undersidan valde jag att slipa den sidan plant och göra en brosch. Den blev alldeles för tung så jag kanske gör ett hängsmycke så småningom i stället.