Stenar i förvandling

Att slipa och bearbeta råa stenar är jättespännande. Jag vet aldrig i förväg hur resultatet blir. Den första stenen jag provade att slipa köpte jag på porfyrmuseet i Älvdalen. Det var ingen som visste vilken slags sten det var, men vi var flera som gissade att det kunde vara en röd porfyr. I Älvdalen finns det gott om porfyr.

Porfyr är en jättehård sten och det tog lång tid att slipa den och bestämma vilken form den skulle få och framför allt vad jag skulle använda den till.

Den råa stenen
Jag började med det spännande momentet att såga itu den. Hur skulle den se ut inuti? Skulle den gå sönder?
Stenen sitter fäst på en spik så att jag lättare kan hålla i den när jag slipar.
Nu är stenen färdigslipad. Det är fantastiskt att se skillnaden mellan den råa stenen och det färdiga resultatet.

Jag ville att stenen skulle få behålla sin ursprungliga form så långt som det var möjligt. Men för att den ska vara lätt att infatta måste den ändå ha bra höjd och ”mjuka” kanter. Jag funderade länge över vad jag skulle använda stenen till och bestämde mig till slut för att göra ett stelt armband.

Dato Design

Min lärare, silversmeden Eduardo Dato, har flyttat en del av sin verkstad till Viksjö centrum för några dagar. Där visar han upp många av de vackra smycken som han har gjort och som nu är till försäljning.

Min verkstad

För att kunna arbeta med litet silversmide hemma har jag skapat en arbetsplats och köpt in en del verktyg. Det har bara blivit det nödvändigaste: hammare, tänger, filar, stämplar och material för att kunna löda.

Luciapyssel

Silversmidet i Hallonbergen har fortfarande uppehåll. Nu blir det till att smida på hemmaplan så gott det går. Jag har börjat på en rad halssmycken. Det blir mycket träning i att löda och det behöver jag verkligen.

”När första ljuset brinner…..

står julens dörr på glänt och alla är så glada att fira få advent”

Det är inte bara smycken som tillverkas i smedjan. Den här ljusstaken i silver gjorde jag för ett år sedan.

Här syns detaljerna bättre. Ljushållaren har jag valsat med mönster av snöflingor och sedan lagt till en snodd av silvertrådar som extra utsmyckning.

Smide på hemmaplan

Nu när jag inte kan åka till Hallonbergen och smida blir det till att göra det som går på hemmaplan. Jag har köpt några nya verktyg och litet material för att kunna göra enkla saker. Hittills har det blivit några ringar. Det är roligt att arbeta i olika metaller och variera ytan så att smyckena ser litet mer levande ut.

En ring i silver och en i mässing. De är frästa och hopfogade med silver som polerats blank.
Från vänster en ring i koppar sedan en i mässing båda hamrade. Den tredje är gjord av tvinnade, valsade trådar i koppar, mässing och silver.
Här syns den tvinnade tråden bättre.

Leons ring

Jag blev så glad när ett av mina bonusbarnbarn hörde av sig och undrade om jag kunde göra en ring åt honom. Han ville ha en lillfingerring och den skulle vara stämplad med ett E.

Igår körde jag över till Farsta och lämnade över den till honom. Han blev mycket nöjd.

Nytt armband

Under familjesmidesdagarna gjorde jag själv klart mitt armband. Det var mycket arbete med att få ändarna riktigt fina.

Silversmidet tar paus igen

Nu har ABF stängt ner alla sina aktiviteter fram till den 19 nov på grund av Folkhälsomyndighetens nya råd. Det känns jättetråkigt men är nödvändigt förstås.

Jag hann precis göra min infattade Opalring klar. Eftersom lödningarna inte blev så bra fick jag ägna mycket tid till att att fila och slipa tills jag blev nöjd med finishen.

Först gjorde jag ytan matt på infattningen men tyckte att stenen inte framträdde så bra. Därför blev infattningen blank. Riktigt fin blev den!